Giftig produktivitet – så här får du stopp på den

Fyrtio procent av alla arbetstagare tror att utbrändhet är ett måste om man lyckas med något. Men i själva verket är det inte hållbart i längden att tvinga sig till produktivitet. När du pressar dig alltför hårt under alltför lång tid kan du lätt börja värdera dig själv efter hur mycket arbete du får gjort. Du kan drabbas av dåligt samvete för att du “slösar” tid på aktiviteter som du tidigare älskade att göra – som att ta en promenad, läsa en bok eller dröja kvar vid middagsbordet en stund.

Det är detta man kallar giftig produktivitet. Om du tycker det låter bekant kan du trösta dig med att du inte är den enda som drabbats av det och att det faktiskt går att göra något åt det.

Vad är giftig produktivitet?

Giftig produktivitet är när du tvingar dig själv att ständigt vara produktiv – inte bara på jobbet utan i alla aspekter av livet. Den uppstår när du på ett ohälsosamt sätt driver dig själv till ditt yttersta för att åstadkomma mer, ofta på bekostnad av din fysiska och psykiska hälsa. Du kanske känner att det är fel att göra något bara för sakens skull, som att ta en promenad med en vän eller prata med arbetskompisarna över en kopp kaffe. I stället måste allt du gör vara språngbrädor mot ett högre mål och större prestationer. 

Giftig produktivitet tar bort glädjen från vardagliga aktiviteter och gör att du pressar dig själv alldeles för hårt och alldeles för länge. I längden kan detta leda till utbrändhet, depression och andra fysiska och psykiska tillstånd.

Vad är orsaken till giftig produktivitet?

I vårt moderna samhälle är det viktigt att vara produktiv. Se bara på den så kallade hustle-kulturen som lovordar dagligt hårt arbete för att lyckas i livet. Affärsmoguler som Elon Musk twittrar att “ingen har någonsin förändrat världen genom att arbeta 40 timmar i veckan”, medan influensers i sociala medier lägger upp videor och foton av tjusiga, produktiva rutiner. I allt detta brus kan man lätt få dåligt samvete om man inte sliter och jobbar lika stenhårt som resten av världen gör. 

Dessutom kan vi ofta drabbas av giftig produktivitet när tiderna känns osäkra. Enligt Kathryn, som är klinisk psykolog, kan produktivitet få oss att tänka på annat och ge oss en tillfällig dopaminkick. “När vid omges av stressfaktorer och hot som vi absolut inte kan kontrollera börjar vi ofta fokusera på mindre saker i den mer nära omgivningen, sådant vi faktiskt kan kontrollera – som att städa huset eller prestera bra på jobbet”, förklarar Esquer. Problemet är att detta med att vara produktiv bara blir som ett tillfälligt plåster för den stress och det obehag vi upplever. 

Se bara på COVID-19-pandemin. När vi fick de där extra lediga timmarna under nedstängningarna tog vi inte tillfället i akt och kopplade av – i stället lärde vi oss att baka surdegsbröd, började plugga italienska eller gav oss på ett nytt programmeringsspråk. Inför hotet av en global pandemi försökte vi pressa oss själva hårdare – i stället för att unna oss välbehövlig tid till att bara vara.

Tecken på giftig produktivitet

En viss produktivitet är nyttig, och därför kan det ibland vara svårt att veta när den sunda produktiviteten övergår i giftig produktivitet. Och var gränsen mellan sund och giftig produktivitet går skiftar från person till person. Dock finns det några varningsflaggor man alltid bör håll utkik efter:

  • Ständigt arbeta övertid. Det är fullt normalt att då och då arbeta några extra timmar för att avsluta ett stort projekt, men det kan snabbt övergå till att bli giftigt om du ständigt gör det. Detta innefattar arbete på helger, att logga in tidigt innan dagens verkliga arbete börjar för att “komma ikapp”, kvällsarbete under din lediga tid för att hålla kolla på ditt arbete. Tänk på att det är skillnad mellan giftig produktivitet och att ha för mycket att göra – om du helt frivilligt loggar in på övertid kan det vara giftigt. Om du gör det för att du måste kommer du troligtvis med tiden känna dig överarbetad i stället. 
  • Får dåligt samvete för att du får för lite gjort, även om du klarar av en fullt rimlig mängd arbete. Den som drabbats av giftig produktivitet har ofta som mål att klara av otroligt mycket mer arbete än vad som i själva verket är rimligt. De har orealistiska förväntningar på sig själva och får dåligt samvete om de halkar efter. 
  • Att bara göra vilja föra sådant som fyller ett tydligt syfte. Om du drabbats av giftig produktivitet känns det ofta om slöseri att göra sådant som inte leder till något specifikt mål. Du kanske undviker “improduktiva” aktiviteter som att tillbringa tid med familj och vänner, koppla av och bara njuta av stunden. 
  • Att strunta i att ta hand om dig själv. Om du bortser från att ta hand om dig själv kan detta vara ett tecken på giftig produktivitet. Med detta menas att du prioriterar bort saker som vila, laga nyttig mat, träna och umgås med människor du tycker om. Den som drabbats av giftig produktivitet kan hoppa över måltider för att kunna arbeta mer eller till och med skjuta upp toalettbesök och att dricka vatten. 
  • Har kronisk ångest eller depression. Att försöka vara “på” hela tiden kan tära hårt på det psykiska välbefinnandet. Du kanske ständigt oroar dig för allt arbete du måste göra och är rädd att du gör för lite. Depression är också ett vanligt symtom, särskilt om den giftiga produktiviteten gör att du känner dig isolerad från nära och kära och sådana aktiviteter du förut roades av. 
  • Känner dig utbränd. Att pressa sig alltför hårt under alltför lång tid leder ofta till utbrändhet. Tecken på utbrändhet är olika för olika människor men några vanliga symptom är trötthet, låg moral och ständiga problem med hälsan. Vem som helst kan bränna ut sig, och det behöver inte bara ha med arbetet att göra. Nyblivna föräldrar och vårdgivare uppger till exempel ofta att de känner sig utbrända.
Toxisk, eller giftig, produktivitet skadar vår fysiska och psykiska hälsa.

6 sätt att bryta den onda cirkeln av giftig produktivitet

När tiderna känns osäkra är det lätt hänt att man lever ut obehaget genom att bli produktiv, men i slutändan kan detta också leda till att du blir utbränd och utmattad. Som mänskliga varelser behöver vi tid för att vila, hantera våra känslor och umgås med människor vi tycker om. Och om du tar dig tid till detta kan du få lika mycket (om inte mer) gjort på lång sikt. 

Det låter som en kliché, men produktivitet är ett maraton och inte en sprint. Nedan beskriver vi sex sätt att bryta den onda cirkeln av giftig produktivitet och återskapa balansen – för dig och ditt team. 

1. Fastställ arbetsgränser

Giftig produktivitet innebär att du arbetar alltför hårt och alltför länge. För att bryta cirkeln måste du sätta gränser och ta tillbaka en del av din fritid. 

Att sätta gränser är särskilt viktigt för den som jobbar på distans. Enligt vår undersökning uppger 37% av kunskapsarbetarna att de inte har någon tydlig start- eller sluttid på dagen när de arbetar på distans. Resultatet blir att 38% av de anställda ägnar mer tid åt att kolla sin e-post utanför kontorstid när de arbetar på distans och 35% ägnar mer tid med att tänka på jobbet när de är lediga.

Så här kan du fastställa gränser för jobbet: 

  • Sätt upp tydliga start- och sluttider för ditt team (eller dig själv). På så sätt vet alla när de förväntas arbeta och när de är lediga.
  • Som chef ska du vara tydlig med hur du fastställer gränserna. Undvik att skicka och svara på meddelanden utanför arbetstid, ta ledigt vissa dagar och uppmuntra ditt team att göra samma sak. 
  • Gör det normalt med längre svarstider. Femtio procent av cheferna och 42 procent av medarbetarna känner att de måste svara på meddelanden direkt. Som chef kan du sätta upp mer realistiska förväntningar på svarstider och ge ditt team möjlighet att koppla bort sig helt när de är lediga.

2. Sätt upp realistiska mål

Giftig produktivitet uppstår ofta när du har orealistiska mål och förväntningar på ditt arbete. Detta leder till att du känner press på att dig att arbete längre och får dåligt samvete om du arbetar långsammare och hamnar på efterkälken. 

För att hindra att det blir så här bör du sätta upp och arbeta mot mål som är rimliga att klara av inom en viss tidsram. Gör så här:

  • Sätt upp SMARTa mål. SMARTa mål är specifika (specific), mätbara (measurable), uppnåeliga (achievable), realistiska (realistic,) och tidsbundna (time-bound). Med ett sådant ramverk kan du skapa rimliga mål som faktiskt är möjliga att uppnå.
  • Var ärlig mot dig själv. Det är lätt hänt att man försöker leva upp till en idealiserad version av sig själv när man sätter upp mål. Se dig själv där du är och var realistisk om vad du klara av utan att köra dig själv i botten. 
  • Avsätt tid för vila. Ingen kan arbeta utan pauser. När du sätter upp en tidsram för dina mål måste du se till att du har gott om tid för att ta pauser så att du får tid att ladda upp dig själv under vägens gång. 
  • Sätt upp mål för att prioritera arbetet. Allt är inte lika brådskande eller viktigt. Genom att sätta upp mål kan du lättare skilja mellan uppgifter som du måste göra direkt och uppgifter som kan vänta. När du sätter upp konkreta mål kan du vara strategisk när det gäller hur du prioriterar uppgifter. Det innebär att du i stället för att arbeta extra kan schemalägga vissa uppgifter till senare, delegera andra uppgifter och till och med radera oviktiga saker från din att-göra-lista.

3. Planera in pauser i ditt schema

Alla behöver vila, och att planera pauser är ett bra sätt att se till att du faktiskt tar ledigt när du behöver det. Det kan låta motstridigt, men att ta pauser ökar faktiskt produktiviteten på lång sikt genom att vi får lättare och fokusera och tänka kreativt när vi vilar hjärnan en stund. 

Enligt Sahar Yousef, kognitiv neurovetare, är strategiska pauser det bästa sättet att förebygga överarbete och utbrändhet på arbetsplatsen. Hon rekommenderar 3M-ramverket, som delar in pauser i tre olika kategorier: 

  • Makro-pauser: En halv eller hel dag varje månad – vandra, gör en dagsutflykt eller ett umgås med familjen. 
  • Meso-pauser: 1-2 timmar per vecka, till exempel musiklektioner, träning eller långpromenader. 
  • Mikro-pauser: Några minuter flera gånger om dagen, till exempel tid för att sträcka på dig eller meditera.

För att införa 3M-ramverket för ditt team kan du be dina teammedlemmar att tänka efter vilka typer av pauser de är bra på att ta och vilka typer de behöver ge större prioritet. Be sedan varje teammedlem att schemalägga makro-, meso- och mikropauser i sina kalendrar. Det hjälper om du själv föregår med gott exempel – berätta för ditt om vilka pauser du själv brukar ta för att värna om din psykiska och fysiska hälsa, till exempel när du tog en promenad efter jobbet eller en resa du planerar inför en långhelg.

4. Gör ingenting

När du hamnat i en ond cirkel av giftig produktivitet känns det som om varje minut måste ha ett syfte. Det räcker inte att bara ta en löprunda i skogen – du känner att du måste springa 2 mil för att träna inför ett maraton. Du nöjer dig inte med att koppla av med en underhållande roman – du måste läsa en bok om självförbättring, alternativt att inte läsa bara en roman utan att nå ditt uppsatta mål med att läsa 50 romaner på ett år. 

Istället för att ge hela tiden försöka vara produktiv kan du avsätta tid för att göra ingenting och till och med medvetet vara improduktiv. Den här tiden är inte till för att du ska förbättra dig själv, nej, detta är tid där du bara får vara. Sitt och lyssna på musik, meditera, ta en promenad eller titta på en film eller ett tv-program – ge dig själv lite tid när du inte aktivt försöker åstadkomma något. 

5. Ta itu med dina underliggande känslor

Giftig produktivitet är ofta ett uttryck av negativa känslor som du inte tagit itu med. För att verkligen stoppa den onda cirkel måste du ta reda på den underliggande tanke eller känsla som får dig att hela tiden arbeta så mycket. Målet här är inte att få dåliga känslor att försvinna. Tvärtom bör du lära dig hur du kan hantera dina känslor på ett hälsosamt sätt – inte ignorera dem genom att vara överproduktiv. 

Följande är exempel på känslor som kan bidra till giftig produktivitet: 

  • Rädsla för att misslyckas
  • Bluffsyndromet
  • En känsla av att vara värdelös eller ha låg självkänsla
  • Skuldkänslor för att du inte har åstadkommit tillräckligt mycket
  • Känslan av att ditt jobb är osäkert
  • Jämför dig med andra
  • Stress på grund av händelser i omvärlden eller privatlivet.

Psykisk hälsa är lika viktig som fysisk hälsa, och alla har vi problem då och då. Precis som du skulle söka sjukvård för en skadad fotled är det viktigt att rådfråga en psykolog när din vardag påverkas av negativa känslor.

6. Ta en paus från mobilen

Att ha en smartphone är i princip som att bära omkring på en dator i fickan. Den är bra när du behöver en vägbeskrivning till köpcentret, men inte lika bra när det gäller balans mellan fritid och jobb. Om din mobil hela tiden plingar av nya meddelanden kommer får du ingen ro ens när du är ledig. Och när du ser meddelanden från arbetskamrater är det lätt att få dåligt samvete för att inte också du jobbar för fullt. 

Mobiler är också en inkörsport till sociala medier som bara visar dig de bästa stunderna i andra människors liv. När man bläddrar på Instagram, TikTok och LinkedIn kan man lätt få för sig att alla andra är mycket mer produktiva och framgångsrika än vad man själv är – och sådana känslor av otillräcklighet kan bidra till giftig produktivitet. 

Så här gör du för att ta en paus från mobilen: 

  • När du vill vara ledig kan du lägga mobilen i en väska eller låda så att du inte ser den. Eller ännu bättre, gå ut på en promenad och lämna mobilen kvar hemma. 
  • Slå på “stör inte”-läget och inaktivera meddelanden för appar. 
  • Skapa en teknikfri zon i huset, till exempel i sovrummet. 
  • Ta bort jobbappar från mobilen, till exempel meddelandeappar och e-postkontot som hör till jobbet.

Arbeta smart, inte hårt

Du kan fortfarande prestera bra på jobbet utan att köra in dig själv i botten – och genom att bryta den onda cirkeln av giftig produktivitet kan du faktiskt bli bättre på lång sikt. Istället för att “kliva upp och slita” dag efter dag kan du ta dig an ditt arbete med den balans, kreativitet och energi du behöver för att verkligen trivas och må bra.