Generation Z – Så samarbetar man med zoomers

Med generation Z, eller zoomers, menar man de som är födda mellan 1997 och 2010. De har vuxit upp i en värld där förändringen varit konstant och genomsyrats av teknik. Det har gett dem en intuitiv förståelse för digitala verktyg. Från grundläggande inställningar, till hur man startar eget företag med hjälp av telefonen och sedan skalar upp verksamheten.

Generation Z har inte bara en enorm potential som entreprenörer, utan också som anställda. I den här artikeln ska vi ta en titt på hur arbetsgivare kan locka fram deras potential i ljuset och skapa kraftfulla, unga team.

Generation Z – styrkor och svagheter

Många av de som tillhör generation Z är företagsamma till sin natur. De som nu arbetar som säljchefer, ser sig själva som företagsledare om fem år. Tidigare generationer hade förstås samma drömmar och ambitioner. Men de hade inte samma tillgång till teknologi och verktyg: smarta telefoner, lätta bärbara datorer, onlinekurser och mängder av digitala verktyg

Trots sin höga produktivitet, arbetsförmåga och snabbhet råkar generation Z dock ofta ut för något som arbetsgivarna måste ta med i beräkningen, nämligen känslomässig utmattning. Tuffa scheman, otydligt formulerade uppgifter, brist på handledning under inskolningsperioden, brist på motivation – allt detta är exempel på sådant som kan skapa stress hos unga anställda.

Att de unga i generation Z löper större risk att drabbas av utmattning än äldre kollegor, syns i statistiken. Enligt en undersökning som Asana gjorde 2022 upplevde 84 % av zoomers känslomässig utmattning. Samma siffra för alla anställda är 63 %. Respondenterna i generation Z svarade att de inte kunde koppla bort arbetet lika snabbt som de äldre kollegorna. 40 % av de svarande uppgav att utmattning är ett oundvikligt pris man betalar för sin framgång.

Det finns ytterligare ett problem som zoomers stöter på oftare än andra, nämligen bluffsyndromet. Det innebär att medarbetaren själv inte tror på sina förmågor och möjligheter och förklarar alla framgångar med lyckträffar och slumpen. I Asanas studie uppgav 78 % av respondenterna i generation Z att de upplevt att de är en bluff. Om man ser till alla anställda, oavsett generationstillhörighet, är siffran 49 %.

Så kan arbetsgivaren höja engagemanget hos zoomers

Å ena sidan är generation Z alltså ambitiösa, hårt arbetande personer med siktet inställt på att göra karriär eller att skapa och utveckla sin egen verksamhet. 

Å andra sidan har zoomers en benägenhet att bli känslomässigt utmattade och förlora tron på sin förmåga.

Så, vilka villkor behöver arbetsgivaren skapa? Om man inte tar hänsyn till zoomergenerationens särdrag riskerar man att de säger upp sig och bidrar till ökad personalomsättning. Men om man möter deras behov får man högeffektiva anställda som gör verksamheten starkare.

1. Frihet och kontroll

Arbetsgivaren vinner mycket på att ge anställda i generation Z kreativ frihet. De tål inte när handledare eller chefer står och tittar över axeln på dem och kontrollerar varje del av processen. Självständighet och utrymme att fatta egna beslut gällande arbetsprocessen, lockar fram det bästa hos dem och gör att de når bättre resultat.

Men en viss kontroll av deras arbete måste man förstås ha. Här har man god hjälp av OKR-metoden (Objectives and Key Results) som definierar mål och nyckelresultat som ska uppnås inom en viss tidsram. OKR kopplar den anställdes mål och resultat till företagets övergripande mål. En enskild anställd kan se en tydlig koppling mellan sina arbetsuppgifter och företagets framgångar.

För att få OKR-metoden att fungera optimalt är det bra att använda sig av automatiserade lösningar för uppgiftshantering och teamarbete. Ett exempel är molnplattformen Asana, med vilken man kan kontrollera projekt etappvis, oavsett storlek och svårighetsgrad. Man kan även i ett och samma fönster följa kopplingen mellan dagliga processer och företagets mål och syften i stort.

Mer om hur OKR gör teamarbetet effektivt och om hur Asana bidrar till det, kan man läsa om här (länk till material om OKR).

2. Hantering av aviseringar

Studier som gjorts av sociologer och psykologer visar att zoomers är betydligt mer beroende av internetteknologier än äldre generationer. I sitt vardagsliv har de förmåga att parallellt interagera med ett flertal tjänster och appar och orientera sig mellan dem med hjälp av aviseringar.  En baksida av denna nära relation till telefonen, är att de har en tendens att ignorera vad som händer runt omkring dem.

När unga generation Z-medarbetare kommer till företaget får de tillgång till ett digitalt arbetsrum med en mängd program, tjänster och chattar. Under arbetsdagen måste de reagera på oändligt många aviseringar: nytt meddelande, ny uppgift, mötet börjar och så vidare. Det är lätt att trassla in sig den här strömmen av plinganden som kräver reaktion. Man tappar bort sig, blandar ihop prioriteter och glömmer brådskande uppgifter.

Här måste chefen ta på sig ansvaret att införa en aviseringskultur. Till exempel genom att stänga av aviseringar för sådant som inte särskilt brådskande eller anpassa inställningarna för hur ofta man får skicka aviseringar. Det är särskilt viktigt för nya medarbetare under deras första tid på företaget.

3. Tydligt formulerade uppgifter

Generation Z föredrar information som presenteras tydligt och kortfattat utan onödiga utsmyckningar. Information som är strukturerad på det sättet är lätt att ta till sig och kräver inte så mycket ansträngning eller koncentration. Onödig mångordighet, språklig kreativitet och invecklade förklaringar tar för mycket tid från arbetet och leder till missförstånd.

För att formulera tydliga uppgifter kan man ta hjälp av SMART-metoden. Uppgiften ska vara:

• Konkret (Specific) – med ett tydligt angivet resultat
• Mätbart (Measurable) – med kriterier för kvantitet och kvalitet
• Uppnåeligt (Achievable) – inom gränserna för vad som är realistiskt
• Relevant (Relevant) –uppgiften ska bidra till företagets övergripande strategiska mål
• Tidsramar (Time bound) – uppgiften bör ha tydliga tidsramar

Avslutning

Om man ser tillbaka på de senaste 2–3 åren, under vilka generation Z kom ut i arbetslivet, ser vi att det var en period när allt vi trodde att vi visste om arbetsförhållanden ställdes på ända. Idag, med pandemierfarenheterna i bagaget, har arbetsgivare ett gyllene tillfälle att lyssna på generation Z, ta hänsyn till deras erfarenheter, kunskaper och färdigheter och utifrån det skapa en idealisk arbetsmiljö som är hållbar, flexibel och modern.